Våra projekt
För att snabba på omställningen till ett kolinlagrande jordbruk samverkar vi med forskning. Vi utvecklar ny kunskap, omsätter kunskap i praktik och skapar mötesplatser för kunskapsutbyte. Nedan listar vi några av våra pågående forskningsprojekt och övriga projekt.
huvudprojekt
Implementering av Svensk Kolinlagring i matsystemet - Utmaningsdriven Innovation Steg 3
Under 2024-2026 har vi fortsatt finansiering från Vinnova inom Utmaningsdriven Innovation. I detta steg bygger vi vidare på prototypen; “Svensk Kolinlagrings Program 1.0” för att kunna generalisera och skala lösningen, samt för att efter projektslut kunna stå på egna ben. Genom att bygga upp en fristående, missionsdriven organisation som implementerar och utvecklar Svensk Kolinlagrings program och arbetssätt säkerställer vi långsiktighet.
Implementeringssteget har två huvudmål:
1) Testa prototypen från steg 2 i verklig miljö, generalisera prototypen så att fler olika aktörer kan dra nytta av den, samt att utveckla en skalningsklar produkt i form av Svensk Kolinlagrings Program 2.0.
2) Att ”kratta manegen”, alltså involvera nya aktörer och möjliggörare genom utbildningar, samskapande av ny kunskap och policy, så att partners, köpare och säljare står på kö inför lansering och skalning av Program 2.0
Vår lösningshypotes är att genom vårt Program 2.0 (Affärsmodell, Ramverk, Plattform) möjliggöra för olika aktörer att aktivt driva omställning till ett agroekologiskt matsystem, där jordbruket går från kolkälla till kolsänka.
I projektet samverkar Svensk Kolinlagring med Miljömatematik Malmö (som koordinerande projektpart), Alba Ecological Information Institute (Albaeco), Lunds universitet LUCSUS, Axfoundation och Lindéngruppen.
Projektet är finansierat av Vinnova inom Utmaningsdriven Innovation för perioden 2024-2026.
forskningsprojekt
Under hösten 2025 drog EU projektet GroundWork igång och vi är koordinator för Sveriges Living Lab ”Grazing Gothia”. Genom fem Living Labs i Portugal, Tyskland, Belgien, Sverige och Serbien samarbetar GroundWork med jordbrukare, rådgivare och lokalsamhällen för att samskapa, testa och anpassa regenerativa betesbaserade system för både konventionella och ekologiska gårdar i olika klimat och landskap.
Tillsammans med jordbrukare, forskare och andra aktörer ska vi under en femårsperiod utforska hur markanvändningen kan anpassas för att förbättra markens ekosystemprocesser och jordhälsa. Vi ska utforma och testa metoder som är anpassade till lokala förhållanden samt kombinerar vetenskap, lokal kunskap och praktisk erfarenhet för att skapa motståndskraftiga och hållbara livsmedelssystem.
GroundWork är ett omfattande treårigt program, samskapat med jordbrukare, för att omvandla gårdar till resilienta, regenerativa ekosystem genom adaptiv djurhållning. Genom en kombination av utbildning, mentorskap och ekonomiskt stöd ska vi hjälpa jordbrukare att införa och testa regenerativa betesbaserade system direkt på sin egen mark.
I vårt svenska living lab samarbetar vi med bland annat SLU som vår vetenskapliga partner och Regenerativt Sverige som tredje part.
Projektet är finansierat av EU.
Agroecological food system LIving labs for Farm and landscape Transformation (LIFT)
Svensk Kolinlagring deltar i det internationella projektet Agroecological food system Living labs for Farm and landscape Transformation (LIFT), finansierat genom Horizonsatsningen Agroecology Partnership, där Formas är svensk finansiär.
Projektet går ut på att etablera och utveckla living labs för att driva agroekologisk omställning av landskap och livsmedelssystem med fokus på offentlig upphandling. I projektets Living Labs samarbetar jordbrukare, forskare, beslutsfattare och andra aktörer för att testa lösningar i verkliga miljöer.
Svensk Kolinlagrings del i LIFT fokuserar på att utforska hur offentlig upphandling kan bidra till en agroekologisk omställning av landskapet i Kristianstad kommun. Vi bidrar med expertis inom kolinlagring och agroekologiska metoder, och kopplar forskningsresultat till praktisk implementering på svenska gårdar. Övriga svenska deltagare är Halmstad Högskola och Miljömatematik Malmö. Projektet pågår 2025-2028.
Finance to Revive Biodiversity
Vi har ett spännande samarbete med forskningsprogrammet Finance to Revive Biodiversity (FinBio) som är finansierat av Mistra – stiftelsen för miljöstrategisk forskning.
Syftet med FinBio är att ta fram verktyg som ökar finanssektorns förmåga att förstå sin påverkan på biologisk mångfald och bidra till en ”naturpositiv” ekonomi. En del av programmet handlar om att testa eDNA som mätmetod för att följa jordbruksmetoders påverkan på biologisk mångfald. Målet är ett mått på biologisk mångfald som går utöver artlistor och att kunna uppskatta resiliensen hos det underliggande ekosystemet.
Vi bidrar till projektet genom att mäta biologisk mångfald med miljö-DNA-metoder (eDNA) på fyra gårdar inom vårt program: Christinelund Ekologisk Lantgård, Torsåker Gård, Godegården och Bona Gård.
AE-Pro-Vision - Creating an Action Plan for an Agroecological Baltic Sea Region Vision
Vi kan nu presentera det slutliga resultatet av vårt projekt AE-Pro-Vision – Creating an Action Plan for an Agroecological Baltic Sea Region Vision.
Projektet syftade till att etablera ett samarbete med länderna i Östersjöregionen och engagera intressenter från olika sektorer för att undersöka hur vi på bästa sätt kan utveckla en gemensam vision för Östersjöregionen för en agroekologisk omställning.
Konsortiet bestod av akademiska, miljö- och jordbruksorganisationer som katalyserade samarbete och innovation över sektor-, nations- och kulturgränser: Svensk Kolinlagring, Baltic Sea Action Group, Baltic Studies Centre, Baltic Environmental Forum Lithuania och Syddansk Universitet.
Projektet finansierades av Svenska Institutet.
övriga projektsamarbeten
Ekonomisk hållbarhet i regenerativt lantbruk
Projektet har för avsikt att öka förståelsen för lönsamhet i regenerativa lantbrukssystem. Vi vill med stöd av EARA’s (European alliance for regenerative agriculture) pilotstudie utveckla underlaget samt fördjupa resultaten med en första större studie på den svenska marknaden.
Lönsamhet är den enskilt viktigaste frågan för omställning mot regenerativa odlingssystem. EARA har visat på initiala mätningar att regenerativa system är lönsamma. Detta vill vi fortsätta att driva i bevis för att skapa förutsättningar för ett regenerativt matsystem och för ökad innovation på gårdsnivå.
Projektet utmanar normen om att Regenerativt lantbruk inte är lönsamt och inte går att skala, en barriär vi möter i dialog med branschorganisationer, rådgivning och de större livsmedelsaktörerna.
Projektet är finansierat av Vinnova.
Akustikmätning av jordhälsa
En levande jord låter. Genom att mäta ljudet från markens biologiska aktivitet vill vi utveckla nya metoder för att bedöma jordhälsa i svensk åkermark. Detta pilotprojekt kombinerar akustisk mätteknik med kunskap om markbiologi och regenerativt lantbruk – med målet att ta fram en första prototyp för akustisk mätning av jordhälsa.
När markens fauna, exempelvis daggmaskar och insekter, rör sig så skapas vibrationer i jorden. Hypotesen är att en jord med högre biologisk aktivitet också ger en rikare akustisk signal.
Genom att testa olika typer av akustiska sensorer i fält, analysera insamlade ljuddata och jämföra med etablerade jordhälsoindikatorer (t.ex. maskräkning och markanalyser) vill vi undersöka om akustisk mätning kan bli en snabb, reproducerbar och kostnadseffektiv metod att mäta jordhälsa.
Projektet genomförs av IVL Svenska Miljöinstitutet och Regenerator tillsammans med en referensgrupp bestående av bland annat Svensk Kolinlagring, Regenerativt Sverige och lantbrukare. Det omfattar fältmätningar på gårdar med olika odlingsinriktning, metodutveckling, analys och jämförelser med andra jordhälsoindikatorer. Arbetet inkluderar även omvärldsanalys och prototyputveckling.
På sikt kan metoden göra jordhälsa enklare att mäta och bli ett praktiskt sätt att följa upp jordförbättrande åtgärder.
Projektet är finansierat av Vinnova.
Gården i centrum i Kristianstads kommun
I projektet “Gården i centrum” har vi under 2025 jobbat med omställning i lokala värdekedjor i Kristianstads kommun. I egenskap av projektledare har vi tillsammans med Kristianstad kommun samlat lokala aktörer i ett nytt och unikt samarbete med målet att tillsammans stärka stödet till enskilda jordbrukare för en mer hållbar produktion av livsmedel.
Deltagarna i projektet var alla del av lantbrukets värdekedja, från markägare, fordringsägare och försäkringsbolag, till förädlare och livsmedelsdistributörer. Syftet med projektet var att undersöka hur flera aktörer i en värdekedja kan gå samman och bekosta åtgärder på gårdar, som resulterar i minskade utsläpp och ökad kolinlagring.
För att kunna analysera hur klimatnytta kan delas mellan värdekedjans aktörer använde projektgruppen en fiktiv men realistisk gård, komplett med nuläge, framtidsscenario och beräknade utsläpp och kolinlagring. Vi arbetade med att ta fram en modell för roller, redovisning och datadelning för hur klimatnytta (både minskade utsläpp och ökad kolinlagring) kan mätas, fördelas och redovisas mellan flera aktörer i en värdekedja enligt EU-regler som CSRD och kraven i GHG-protokollet. Slutligen tog vi fram och jämförde olika modeller för hur aktörer i en värdekedja kan investera i klimatåtgärder på jordbruksmark.
Projektuppdrag
Kolkartläggningar för svenska kommuner
Flera kommuner uttrycker behov av att få veta mer om var kolet finns och hur kolbalansen förändras över tid. Därför har vi börjat genomföra kolkartläggningar, även kallade kolkartor, anpassade för kommuner. Hittills har Eskilstuna och Ängelholm köpt denna tjänst och det har varit väldigt intressant att samarbeta i denna fråga.
I en kolkartläggning använder vi oss av öppen data, bland annat kolkartor och torvkartor från SLU och jordbruksskiften från jordbruksverket, och ser över hur kolförråd och kolbalans ser ut för jordbruksmarken inom kommunen. Detta levereras till kommunerna som en rapport och i kartlager som innehåller information om kolförråd, kolbalans på kommunägd jordbruksmark, privatägd jordbruksmark och kommun som helhet. Därtill finns information om aktiva och inaktiva jordbruksskiften och ytor som finns i översiktsplan för exploatering. Dessa kartlager kan kommunen använda i sina interna kartverktyg för att synliggöra kolet i kommunens arbete.
Rapporten innehåller övergripande information om kolinlagring i jordbruksmark, kommunal statistik över kolförråd och kolbalans samt förslag på åtgärder för att gynna kolinlagring,
jordhälsa och biologisk mångfald. Eftersom vi genom Jordbruksverkets skiftesdata har tillgång till information om odlade grödor levererade vi också statistik och kommentar även kring detta.
Lär er mer om kolkartans roll i det strategiska arbetet på en kommun i videon nedan från ett webbinarie som vi medverkade i tillsammans med Viable cities, Höganäs kommun och Eskilstuna kommun.
Utbildning och processledarstöd för kommuner
Vi har startat upp en ny satsning för kommuner som vi kallar “Kom igång med kolinlagring”. Vi erbjuder utbildning och processledarstöd för att hjälpa kommuner att lyckas med sitt arbete kring att nyttja marken som en kolsänka. Under premiäråret 2025 och vidare under 2026 har följande kommuner deltagit: Helsingborgs stad, Lunds kommun, Kalmar kommun, Eskilstuna kommun, Höganäs kommun, Kristianstad kommun, Södertälje kommun och Svalövs kommun.
Inom utbildningspaketet har vi erbjudit kommuner en föreläsningsserie online med fyra föreläsningar på olika teman såsom en grundkurs i olika kolsänkor och fördjupning i kolinlagring i jordbruksmark, starka argument och viktiga incitament för att jobba med kolinlagring, hur man mäter och följer upp kol i mark och hur man rent konkret kan jobba med implementering och finansiering av åtgärder. Flera kommuner har lämnat positiv feedback på utbildningsprogrammet.
Med Helsingborgs stad, Lunds kommun och Eskilstuna kommun har vi under året arbetat som processledarstöd för att hjälpa kommunerna att komma vidare i sitt arbete med kolinlagring. Kommunerna har haft olika utmaningar och därför har processledarstödet inneburit olika saker för de tre kommunerna. Vi har rört oss mellan frågor kring vilka typer av kolinlagrande åtgärder som en kommun bör fokusera på, om det är möjligt att ta fram en kolkarta över kommunen som visar nuvarande flux och potentialen för att lagra in kol på olika marker, samt om och hur en jordbruksfastighet som ägs av kommunen kan ställas om
till regenerativa brukningsmetoder.
