Det är växterna som genom fotosyntesen binder in koldioxid från luften, kolet blir byggstenar till blad och stam och kan också med hjälp av mikrober och svampar omvandlas till olika kolföreningar. Dessa kolföreningar kan sedan, under rätt förutsättningar stanna kvar i marken över tid. Kolinlagrande jordbruk handlar om att välja brukningsmetoder som både ökar inlagringen och samtidigt minskar avgången av kol, vilket också leder till förbättrad jordhälsa, ökad biodiversitet och förbättrad vattenhållande förmåga över tid.
Vi står just nu inför en rad, eller snarare en härva, av hållbarhetsutmaningar. Klimatförändringarna är en av dem, en säkrad matproduktion på bördiga jordar är en annan. För att bromsa klimatförändringarna måste vi både minska våra utsläpp, och öka inbindningen av den koldioxid som redan släppts ut. Jordbruksmarker kan binda in kol (under rätt förutsättningar) och där gör det dessutom nytta genom att öka jordhälsan och den vattenhållande förmågan. I alla IPCC:s framtidsscenarier där vi lyckas motverka klimatförändringarna ingår en transformation av jordbruket, från utsläppskälla till kolsänka. För att hålla oss inom 1,5-gradersgränsen finns alltså ett brådskande behov av en långsiktig, systemorienterad transformation av jordbruket, som ska ske samtidigt som vi upprätthåller produktionen av näringsrika livsmedel och bidrar till att hålla oss innanför övriga av planetens gränser.
Det finns ett flertal jordbruksmetoder som gynnar kolinlagring i mark. Övergripande handlar det om metoder som maximerar fotosyntesen varför det är viktigt att hålla marken grön så länge som möjligt med levande grödor. Av samma anledning är det viktigt med en hög diversitet av grödor med olika rotstruktur som säkerställer att någonting växer oavsett vad vädret hittar på - detta är viktigt både ur ett produktionsperspektiv och ett resiliensperspektiv. Det är också viktigt att störa ekosystemet i jorden så lite som möjligt genom att arbeta med perenna grödor där det är möjligt och i övrigt minimera jordbearbetningen och de kemiska insatsmedlen.
Inom Svensk Kolinlagring arbetar vi med dessa principer, utifrån vilka jordbrukaren väljer vilka metoder som passar in på deras gård under deras förutsättningar. I ett växtodlingssystem väljs ofta täckgrödor av olika slag (bottengrödor, mellangrödor och fånggrödor) som håller marken täckt mellan huvudgrödorna och maximerar tiden då någonting växer. I ett djurhållningssystem med mycket vall och betesmark väljs ofta artrika sammansättningar och adaptiv betesdrift som metoder för kolinlagring och produktion. I alla jordbrukssystem går det att se över maskinparken och möjligheter till minimerad störning.
Olika typer av kolföreningar är olika stabila och stannar därför olika länge i marken. Vilken typ av kolförening som bildas beror på olika processer i marken som styrs av mikrober och svampar. Det behövs mer forskning på det här området för att kunna svara på exakt hur länge det stannar i marken. Det sker ständigt en omsättning av kol i marken genom växternas och mikrobernas aktivitet. Det viktiga är att man lyckas lagra in mer än vad som släpps ut. Och ju djupare ner i marklagret man lyckas lagra in kolet, ju säkrare är det.
Om någon köper marken och sköter den på ett sådant sätt att den släpper ut kol så behöver vi använda kol från vår kolpool för att kompensera för det kol som släpps ut. Förhoppningen är att policys och stödsystem kommer ikapp så att kolinlagrande metoder blir så attraktiva och genomförbara att de odlingssystem som vi jobbar för blir norm. På så vis garanteras att kolet stannar i backen en lång tid framöver. Ett hot mot det målet är de eskalerande klimatförändringarna. Långvarig torka skadar grödan, jorden, mikroberna och svamparna som finns där vilket leder till att mycket kol lämnar marken, speciellt om den ligger utan växttäcke när torkan slår till. Därför kan vi inte vänta längre med att implementera åtgärder för att minska utsläppen och lagra in kol.
Vi ska fortsätta producera mat, men det är inte säkert att det är exakt samma mat. Det finns en stor potential för producerande träd i odlingarna, tex bär, frukt och nötter i rader mellan spannmål med mellangröda. Vi skulle också behöva mer perenna grödor som både är resurseffektiva och binder kol. Försök har visat att det kan finnas ett visst skördebortfall i början av omställningsperioden, men att skörden sedan ökar över tid till nivåer över grundnivån.
En viktig aspekt att ha med sig är frågan om vad vi kan producera om vi ska lyckas hålla oss inom ramen för planetens gränser. För att klara detta behöver vi både ställa om vad vi producerar och vår kost, så att vi till exempel producerar mer kost för människor och mindre andel till djurmat.
Kolinlagring är en av flera viktiga frågor att jobba med. Det finns såklart inte en enskild sak som löser allt, men kolinlagring är en möjlighet att använda som hävstång för att komma åt många olika utmaningar på samma gång.
Genom att utforma program och affärsmodell med utgångspunkt i de planetära gränserna och agroekologiska principer tar vi en systemansats och adresserar kunskapsutveckling, social och ekonomisk hållbarhet i samma lösning, samtidigt som vi främjar jordhälsa, biologisk mångfald och motverkar klimatförändringarna.
Vi ser helt enkelt kolinlagring i jordbruket som ett verktyg för att driva transformation mot ett mer resilient och hållbart matsystem.
På EU-nivå händer mycket på på området. En rad initiativ, forskningsprojekt, policy och lagförslag finns utöver ny CAP-stöd såsom t.ex. Carbon Action, Bas Carbone, Living Labs, Soil Health Law för att nämna några. Sedan några år tillbaka har EU-kommissionen arbetat för att ta fram ett förslag om ett frivilligt certifieringsramverk för upptag och infångning av koldioxid (CRCF). Man har redan kommit med vägledning samt tillhörande utvärderingsrapporter via EU-Technical guidance för utveckling av kolinlagring program. Det föreslagna EU omfattande ramverket förväntas träda i kraft 2024, med en uppstartsfas 2024-2025.
EU-kommissionens målsättning är att alla markförvaltare har tillgång till verifierad utsläpps- och inlagringsdata för att kunna mäta kolinlagrande åtgärder år 2028.
Svensk Kolinlagring har lämnat remissvar på förslaget, vi anser att det uppfyller syftet och har potential att bidra till nödvändig harmonisering och en systemorienterad transformation av jordbruket. Framförallt är vi positiva till att snarast få till gemensamma regler och riktlinjer, och förslaget är ett steg i rätt riktning. Men, och det är ett viktigt men, merparten av förslaget riktar sig till “carbon capture and storage” (CCS), skogsmarker och våtmarker. Många av utmaningarna med kolinlagrande jordbruk (“carbon farming”) kvarstår därför.
Vi har för mycket koldioxid i atmosfären och för lite kol i marken. För att hålla oss inom de planetära gränserna sluter vi kolcykeln och återför kol från atmosfären ner i jordbruksmarken, där det gör nytta. Men de åtgärder som ingår i vårt program leder inte bara till ökad kolinlagring utan i främsta ledet till förbättrad jordhälsa.
Levande jordar med ökad mångfald stärker livsmedelssäkerheten genom ökad vattenhållande förmåga, starkare skydd mot sjukdomar och högre resiliens mot klimatförändringar. Det är det vi menar med när vi pratar om mervärden.
I vårt program inkluderar vi också åtgärder för diversifiering och biologisk mångfald, både för att det är viktigt i sig, men också för att det kan ha positiva effekter på kolinlagring och resiliens.
Förutom de planetära gränserna adresserar vi social och ekonomisk hållbarhet, bland annat genom att använda ramverket Doughnut Economics i utformning av program och affärsmodell.
Grunden till en ökning av kol i marken är en förbättrad jordhälsa. Därför tar vi jordprov vart 5e år men gör även jordhälsotester varje år. Man kan säga att ett jordprov visar om det man har gjort har gett resultat medan jordhälsotester visar om man är på rätt väg. Därför är det viktigt att mäta jordhälsa och observera det som händer i marken åtminstone en gång per år. Detta gör vi genom att lära ut hur man gör spadtest, vatteninfiltrationstest och en Ecological Outcomes Verification (EOV) light.
Forskning pågår! Internationellt händer det massor och vi förbereder för att gå över till resultatbaserad kvantifiering så fort metoderna är utvärderade tillräckligt robusta.. Våra internationella partners bedömer att det kommer ske inom tre år. Det är bland annat därför vi gör baslinjemätningar med jordprover, utvärderar spektrometerteknik och olika metoder för satelitbildsanalys, samt framförallt kombinationen olika mättekniker för att på sikt bygga ett robust, skalbart och kostnadseffektivt resultatbaserat system. Vi arbetar också för att etablera nya forskningssiter för att möjliggöra följeforskning och andra samarbeten som kan bygga ny kunskap och nya modeller för mätning.
Det finns forskning som visar att andelen kol i det övre jordlagret (de översta 23 cm) kan stabiliseras/nå en platå varifrån det inte går att lagra in mer kol. Däremot kan det fortfarande lagras in kol i djupare jordlager. Därför vill vi mäta ner till 60 cm där det går. Vi vill också säkerställa att en ökning i de övre jordlagren inte sker på bekostnad av förlust av kol i de djupare lagren. Ytterligare en anledning är att olika metoder och grödor skulle kunna ge effekter på olika djup, exempelvis i förhållande till rotsystemens storkel. På intensiva provtagningsplatser mäter vi ner till 90 cm där det är praktiskt möjligt.
Vi tycker att det är viktigt att vi tar ansvar för våra utsläpp på hemmaplan, istället för att exportera våra utsläpp till andra länder. I Sverige har vi en unik möjlighet att visa vägen för ett annat sätt att producera mat. Vi har en stark gräsrotsrörelse med jordbrukare som vill gå före, och transparens och trovärdighet tack vare närheten till gårdarna som gör jobbet.
Samtidigt har vi många livsmedelsföretag som har satt Science Based Targets och vill ta ansvar i sin egen värdekedja. Det finns också resurser för att ha följeforskning och utveckla metoder både för inlagring och för uppföljning och mätning, som vi sedan kan sprida till andra delar av världen.
Potentialen för Sverige är stor och med ett varmare klimat får vi fler veckor och till och med månader med tillväxt på fälten vilket vi behöver lära oss att utnyttja till vår fördel. Men vi får också större risk för långvarig torka och kolavgång. Slättbygderna i Sverige har idag låg kolhalt och domineras av ettåriga kulturer, där finns stor potential till både förlängd tillväxtperiod och där behöver kolhalten öka för att kunna lagra mer vatten, vilket kommer vara avgörande för att kunna säkra skördar framöver. I skogsbygd har vi redan höga kolhalter generellt tack vare mycket vall och betande djur. Här kan vi utveckla dessa metoder ytterligare, med ökad diversifiering, alternativa betesstrategier och fler djuprotade arter som exempel, för att lagra in ytterligare kol på djupet samt bibehålla en hög avkastning även vid torka.
Så att lagra in kol handlar både om att minska kolet i atmosfären men också om att klimatanpassa sin produktion. Om vi lyckas kommer vi klara oss bättre genom de klimatförändringar som redan är här och de som vi vet kommer och därigenom säkra svensk livsmedelsproduktion.
Vi som icke vinstdrivande organisation kan se till att ha ett gott samarbete med aktörer i hela livsmedelskedjan för att flytta fram gränserna för vad som är möjligt och skapa gemensamma visioner för framtiden.
Sammantaget är Sverige en perfekt plats för att utveckla det mest säkra och rättvisa systemet för inlagring i mark helt enkelt.
Nej, vi anser inte att det går att kompensera för koldioxidutsläpp med fossilt ursprung. Växter både tar upp och avger kol som en del av sin livscykel. Men om man lyckas få kolet att lagras i djupare marklager och stabila former kan det stanna kvar i marken. För att nå 1,5-graders-gränsen måste vi både minska våra utsläpp och öka kolinlagringen.
Vårt program riktar sig till dem som sätter klimatmål, minskar sina utsläpp och som vill investera i kolinlagring i jordbruksmark för att skapa långvarig inlagring.
Den största risken vi ser är att omställningen går för långsamt. Vi har sju skördar kvar till 2030, då vi behöver ha halverat våra utsläpp för att klara 1,5-gradersgränsen. Tiden är alltså mycket knapp och därför är det viktigt att så många aktörer som möjligt väljer att gå i rätt riktning och agera nu - trots att vi ännu inte har kostnadseffektiva mätmetoder och trots att alla internationella protokoll och riktlinjer inte är helt färdiga. Vi vet tillräckligt mycket för att börja röra oss åt rätt håll redan nu, och därför har vi designat ett program med kolkrediter, tranformationspaket, egenvärdekedja och forskningssiter för att möjliggöra just detta.
På grund av osäkerheterna kring mätning använder vi för närvarande (2023) schablonvärden för inlagring i vår kolkredit. Schablonen är 300 kg C/ha/år. Läs mer i Appendix 5 om kolschabloner.
En annan risk med att sälja kolkrediter trots osäkerheten är att verksamheter tycker de kan köpa sig fria. I vårt program måste man jobba med utsläppsminskningar och sätta mål i enlighet med Parisgränsen på 1,5 grader. Trots osäkerheterna kring mätning, rapportering och verifiering, så är de flesta överens om vilka åtgärder som leder åt rätt håll; att hålla marken grön så mycket som möjligt, diversifierad växtföljd, perenna grödor och stora rotsystem, samt att minimera mekaniska och kemiska störningar av jordekosystemet. Det är dessa åtgärder som ingår i Svensk Kolinlagrings program.
Kolkrediten är den första i sitt slag i Sverige och vi förväntar oss att den väcker uppmärksamhet. Uppmärksamheten kan bidra till en nödvändig transformation av jordbruket, så att vi kan hålla oss inom 1.5-gradersgränsen. Under året kommer nya riktlinjer från EU-kommissionen och GHG rörande kolinlagring i jordbruksmark. Vi kommer att uppdatera vårt ramverk utifrån dessa, samt verka för att utveckla skalbara och kostnadseffektiva mätmetoder.
Idag saknas definitiva och färdiga internationella och nationella riktlinjer för hur kolinlagring i jordbruksmark ska beräknas och rapporteras. Det innebär att det potentiellt kommer kunna finnas stora skillnader mellan länder, och också mellan olika program inom den frivilliga marknaden, rörande vilken nytta kolinlagringen bidrar till och hur den beräknas. Greenhouse gas protocol, GHG-protokollet, som internationellt är den vanligaste standarden som organisationer använder för att beräkna sina växthusgasutsläpp, kommer under 2023 att släppa en riktlinje för hur utsläpp från mark och kolinlagring ska redovisas. Detta kommer i hög grad påverka hur marknadslösningar för kolinlagring behöver utformas för att tillfredsställa de köpande organisationernas behov. Science Based Targets initiative har i anslutning till detta släppt guider för Forest Land and Agriculture, SBTi-FLAG.
Även EU-komissionen tar fram ett frivilligt certifieringsramverk för upptag och infångning av koldioxid (CRCF), som förväntas vara klart för testning inför 2024. Utöver detta finns även vägledning och riktlinjer från t.ex. FNs jordbruksorgan (FAO) sedan tidigare, vilka vi tagit hänsyn till. Vi designar våra krediter för att ligga i linje med dessa riktlinjer och kommande ramverk.
Utöver gemensamma riktlinjer handlar det om att utveckla mätmetoder som är skalbara och kostnadseffektiva. Teknikerna som behövs finns, det som saknas är storskalig testning, utvärdering och följeforskning. Våra internationella partners bedömer att det inom tre år kommer finnas kostnadseffektiva sätt att mäta resultatbaserad inlagring med hjälp av satellitbildsanalyser av grödor och mark som kalibreras med jordprover och meteorologiska data. Genom att redan nu ta jordprover för baslinje bygger vi för framtiden. Vi etablerar också forskningssiter i Sverige där vi gör utökade mätningar som ska bygga kunskap och data för att accelerera utvecklingen.
Svensk Kolinlagrings alla paket verkar utöver kolinlagring för andra mervärden som biologisk mångfald och jordhälsa, och inte minst för jordbrukaren genom att vi jobbar med utbildning, samarbete, kunskapsdelning och samskapande av ny kunskap.
Riskerna med att sätta igång, trots osäkerhet i mätning, behöver alltså ställas mot riskerna med att vänta och att inte ställa om till ett mer klimatanpassat jordbruk. Vår hållning är att riskerna med att inte göra något är större än riskerna med att börja, och sedan uppdatera i takt med ny kunskap.
Alla jordbrukare inom Sveriges gränser som vill bidra till en omställning av jordbruket och som har minimum 4 hektar mark får vara med i Svensk Kolinlagring. Har du mindre än 4 hektar men har något specifikt projekt eller metod du vill testa, så hör gärna av dig så kan vi diskutera saken. För att få ersättning krävs också att jordbrukaren åtar sig att uppfylla kriterierna i de olika paketen.
Just nu har vi kö för att komma med i programmet, men det går fint att anmäla intresse på hemsidan och gå med i Kolklubben för att ta del av nätverk, seminarier mm och framförallt för att vara redo för nästa insläpp inför 2024.
Registrera ditt intresse här: https://app.svenskkolinlagring.se/login.
Registrera ditt intresse här: https://app.svenskkolinlagring.se/login. Klicka på "Vill du registrera ett konto?" i inloggningsfönstret (ligger under Logga in-knappen). Besvara frågorna och ladda gärna upp en xml-fil från SAM-ansökan. När du registrerat dig här kommer du bli inbjuden till seminarier, studiebesök och annat kul.
Genom att följa våra principer att hålla grön mark så länge som möjligt (genom t.ex. täckgrödor av olika slag) så bör den totala biomassatillväxten på fält öka. Biomassatillväxt och mängden såld gröda behöver dock inte vara samma sak. Det är heller inte säkert att det är exakt samma grödor som produceras i det nya odlingssystemet, så vad någon producerar är minst lika viktigt som exakt hur stor produktionen är.
Beroende på grundförutsättning tar omställning olika lång tid. Oftast tar det 3-5 år innan man ser resultat. Detta kan innebära att man får vissa skördeförluster under en övergångsperiod. Målsättningen är att bibehålla skördenivåerna eller åtminstone bibehålla lönsamheten även om skördenivåerna skulle minska initialt och nya grödor testas. Med en förbättrad jordhälsa så ökar däremot potentialen för ökad skörd och framförallt lönsamhet på sikt, samtidigt som det minskar beroendet av insatsmedel.
Svensk Kolinlagrings program är utformat för att täcka upp för en del av riskerna i omställningsperioden genom kunskap, nätverk och ekonomisk ersättning.
Ersättningen är lite olika beroende på vilket paket man är med i:
I Kolkreditpaketet är ersättningen baserad på en uppskattning av mängden inlagrat kol utifrån schablonvärden. I detta paket får man alltså ersättning för kolkrediter - verifierad och kvantifierad inlagring av koldioxid. Ersättningen för kolkrediten är satt till 1000 kr/CO2e/år. Vi räknar på ett schablonvärde på 300 kg C/ha/år vilket då ger 1000 kr/ha/år.
I Transformationspaketet utgår ersättning om 1000 kr/ha/år.
Som gård i egen värdekedja kommer ersättningen att variera. En överenskommelse görs mellan företaget och gårdarna i respektive värdekedja.
Att vara en intensiv provtagningsplats är ett tillägg och därför får man ingen extra ersättning utöver den ersättning som utgår från de andra paketen (man är alltså med i något av de andra tre paketen som grund).
Viss ersättning för åtgärder såsom mellangrödor, fånggrödor, och vårbearbetning finns att få inom CAP 2023-2027. Dessa stöd är däremot inte tillgängliga för alla, speciellt inte de som bor i mellersta och norra delen av Sverige. Det finns inga hinder för att få stöd från dessa 1-åriga miljö- och klimatersättningar och samtidigt få ersättning från Svensk Kolinlagring då det skiljer sig en hel del mellan utformningen och omfattningen.
Det går däremot inte att kombinera ersättning från Svensk Kolinlagring med ersättning från ett liknande initiativ som ingår i den frivilliga marknaden (Voluntary Carbon Markets).
Priset är satt utifrån en kombination av faktorer, som den uppskattade samhällskostnaden, den svenska koldioxidskatten, priset på utsläppsrätter, kostnader för att mäta och verifiera krediterna, samt kostnaden för att genomföra insatserna på gårdarna.
2023 är priset för vår kolkredit 1800 kr/tCO2e. Det kan jämföras med EU:s utsläppsrätter (the European Union’s Emissions Trading System, EU ETS) som i februari 2023 för första gången kom över 100 Euro/tCO2e, motsvarande drygt 1100 kr/tCO2e vid samma tillfälle.
Priserna för ett ton koldioxidekvivalenter på den frivilliga marknaden varierar stort. Vissa ligger så lågt som några tior per ton, de flesta ligger runt några hundra kronor/tCO2e.
Priset för CCS (Carbon Capture and Storage), alltså teknisk kolinlagring är ännu osäkert eftersom tekniken håller på att utvecklas. Uppskattningar varierar från 1000 - 10 000 kr/ton CO2e, beroende på hur stor del av utvecklingskostnaden som räknas in.
Enligt den så kallade ASEK-rapporten (Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn) 6.0 från 2016, som Trafikverket ger, ut beräknas samhällskostnaden för 1 kilo utsläpp av koldioxidekvivalenter, till 1,14 kr uttryckt i 2014-års prisnivå, alltså motsvarande 1140 kr/tCO2e. Denna siffra ligger till grund för Sveriges koldioxidskatt.
I den senaste rapporten ASEK 7.0 från 2021 rekommenderas dock att man i samhällsekonomiska analyser använder ett kalkylvärde på samhällskostnaden på 7 kr per kilo utsläpp, uttryckt i 2017-års prisnivå. Detta blir alltså 7000 kr/tCO2e/år.
I vår prissättning har vi också utvärderat kostnader för att genomföra åtgärder på gårdarna, kostnader för att mäta och verifiera kolinlagring, samt för att driva organisationen Svensk Kolinlagring som möjliggör affärsmodellen. Vårt mål är att priset ska reflektera både samhällskostnader för växthusgasutsläpp och kostnader för inlagring och mätning. Priset på 1800 kr/tCO2e täcker i dagsläget inte hela denna kostnad. Vi arbetar därför aktivt med andra FoU-medel för att utveckla och genomföra programmet och bidra till att utveckla kostnadseffektiva mätmetoder, som på sikt kan göra det möjligt att skala upp programmet och nå en brytpunkt där alla kostnader täcks av priset.
Svensk Kolinlagring är ett icke-vinstutdelande företag och garanterar därför att alla inkomster från investeringar går oavkortat till genomförandet av vårt program. Fördelningen 2023 är 2/3 till jordbrukaren och ⅓ till organisationen Svensk Kolinlagring för allt annat jobb, som rådgivning, mätning, verifiering osv. (för alla smarta räknenissar som direkt ser att 2/3 av 1800 kronor inte blir 1000: vid köp av 1 ha kolkredit à 1800 kr gör jordbrukaren 1,2 ha med kolinlagrande åtgärder, dvs 20% extra som hamnar i en sk. “kolpool” som är en slags försäkring. Investeringen i 1 ha ger alltså 1,2 ha till jordbrukaren.)
För att köpa kolkrediter krävs att investeraren har satt klimatmål i linje med vad som krävs för att hålla oss inom 1,5-gradersgränsen. Det behöver inte vara just Science Based Targets, men det är ett bra sätt att få sina mål granskade och veta att man ligger i linje med vetenskapen. Vi har också förenklade regler för microföretag.
För den som inte ännu har satt sina klimatmål går det fint att investera i något av våra andra paket; transformation, intensiv provtagningsplats, eller egen värdekedja om det är aktuellt.
Det går också bra att höra av sig till oss för att få hjälp med att sätta klimatmål och därefter kunna gå vidare med kolkrediter.
Det beror på vad ni vill göra! Vi erbjuder konsulttjänster där vi bland annat kan komma ut och föreläsa eller hålla workshops, om ni vill lära er mer om kolinlagring i jordbruksmark. Vi har också två naturbruksgymnasium som är medlemmar i vårt program, där respektive region bekostar gymnasiets medverkan.